onsdag 29 september 2010

är jag en superhjälte?

jag har hört att man är dödsdömd om man börjar personliga brev till anställningsansvariga med oseriösa hälsningsfraser. vilken tur att det här inte är något personligt brev känner jag.

HELLO EVERYBODY INCLUDING THIS VIRTUAL BLOGG. 
what's poppin?

igår kände jag först: neeej. men sen kände jag: jaaa!
vi gick igenom lite tekniska bitar på hur vi skulle genomföra nästa moment. nästa moment är förresten en multimedial ...någonting, där klassen på något sätt ska vara involverad. jag är inte säker på varför jag skriver det här, för det vet du ju uppenbarligen redan. eller hur ulf? i vilket fall spenderade vi 9 minuter och 41 (plus minus 5) sekunder på en helt gaaaalet pedagogisk tutorial som visade hur man kunde göra en relativt personlig och snygg öppningsmenu (menu? meny? hm. meny.) i adobe encore. man märker verkligen att programmet är tillverkat av adobe, för strukturen är väldigt lik flertal andra program, framför allt flash. 

jag tyckte adobe encore var användarvänligt och logiskt, och det gick väldigt snabbt att komma igång. frågan är vad det beror på? jag har än så länge kommit på tre anledningar som kan ligga bakom att jag uppfattar programmet som enkelt att arbeta med.
  1. tutorial:en med now how/how now/own woh/hon won totalt ägde mig bara pang bom sådär så jag fattade allting på typ tre sek.
  2. mac:en skickar hemlig strålning till min hjärna och förvandlar mig till en brainiac på dagen och superhjälte på natten.
  3. adobe encore ÄR enkelt.
jag hoppas personligen på alternativ två. dels hade det varit koolt, dels hade det förklarat en hel del om min upplevda sömnbrist.

hej då!

torsdag 16 september 2010

dude, i can see the light!

nu är jag faktiskt helt klar med min presentation av maten som kommer serveras i vår matbespisning den 27 september 2010. helt klar.

legen... waaaaait for it... dary. legendary awesomeness.

tro det eller ej, jag är numera proffs på live type. glöm allt dumt och oerfaret som jag sagt - nu vet jag vad jag snackar om. i fin rödbets-lila färg har jag nu på ett professionellt sätt adderat en kool text (med en ännu koolare effekt) i slutet av filmen. näe, seriöst, jag hatar effekter. men det gäller att behålla barnens uppmärksamhet genom att fascinera dem med studsande bokstäver och dylikt, så att de verkligen hajjar att det är pytt i panna och inte fyrkantigt ... någonting annat, som serveras. så jag är relativt nöjd. gäller att anpassa sig efter målgruppen har jag hört.
nu måste jag lägga in filmen i den delade mappen så ulf kan hitta den. det är liksom inte kul att inte ha saker som man vill ha. jag skulle vilja ha ett ica-kort. det är vuxen-poäng på sånt vettu. hejdå.

kramar åt alla (naaaaw sooeet! äsch, jag vet, jag är klyschig idag)

måndag 13 september 2010

4000 times. snaaap.

nu är jag snart klar med min lille film. jag hoppas det är okau med lite längre filmer förresten. den var 45 sekunder lång förut, men nu har jag speedat upp vissa delar ännu mer, upp till 4'000 ggr. jag har även gått igenom filmen lite mer noga och tagit bort de delar som är tråkiga och onödiga för att visa själva processen, så nu har filmen bantat ner till 24 sekunder. har förresten hört att kanal 5 ska sända sveriges motsvarighet till biggest looser... eeh, ja.

har kommit fram till att man inte nödvändigtvis förstår att det är pytt i panna som ska serveras den 27 september. man skulle kunna missta mina små bruna rutor för någonting annat. just därför har jag försökt mig på att lägga in text. alex sa att jag skulle arbeta i live type. ååh vad jag älskar att försöka mig på skitkomplicerade program som jag aldrig ens hört talas om. det har helt enkelt inte gått så bra med text-applikationer idag. men filmen är iaf lite mysig.

små askar från indiska åt alla

torsdag 9 september 2010

jag är awesome (<-- rubrik)

eller det tycker iaf jag. ser ni den röda, stora texten som står ovanför? mhm, that's right, it's called rubrik. jag har lärt mig det nu. och det tycker jag är nice. rubrik liksom. superbra sammanfattning. om man är trött räcker det med att man läser rubriken så förstår man allt. eller ja. nästan allt.

nu när jag är proffs på kortkommandot till rakbladet och pek-pilen kan inget längre stoppa mig. jag har än så länge speedat upp lite mer än halva filmen till ett lagom tempo och försökt få till en inzoomning på bonden när han säger "POTATIS!". det har inte gått som planerat. nu har jag försökt i fyrtio minuter och inte ens du, ulf, förstod vad som stod snett till. det är helt enkelt något lurt med lille robert deniro. han är lite sneaky sneaky. näe, har nog aldrig riktigt gillat honom. men vem vet, han kanske är väldigt trevlig? jag tror han är det. näe, vet du vad? jag slår vad om att han är trevlig. japp. det gör jag. och nu ska jag göra någonting annat. hejdå.


andra säsongen av dellert dellert på dvd åt alla. helst blue ray.

måndag 6 september 2010

hej final-skärning

förra multimedialektionen skulle jag komprimera min 42 minuter långa, oerhört intressanta, näst intill prisbelönta skärminspelning till snabb tid. aka quick time. konstigt nog tog detta oerhört lång tid (hallå, det är mac vi snackar om. varför tar det lång tid?) och jag var tvungen att lämna datorn för att springa (eller ja... inte bokstavligt talat då) och inmundiga någon slags näringsrik föda (typ knaprigt stekt fiskpinne eller liknande).

nu till det roliga. idag när jag satte mig vid datorn och loggade in på mitt konto visade det sig att någon tossig, vilsen liten två seriöst varit inne på mitt konto. inte nog med det, den här tomten har sparat något random projekt som en sequent i final cut. hehe-hoho. delete dirr?

jag har börjat experimentera med olika effekter och lärt mig lite grundläggande saker om final cut idag. klurigt program. på något konstigt sätt känns det inte lika genomtänkt som till exempel iMovie som vi arbetat med innan. jag känner att programmet har ett upplägg som inte känns lika naturligt. aja. det kommer nog snart antar jag.

ekologiskt julskinka åt alla!

torsdag 2 september 2010

jag måste ha missuppfattat hela uppgiften. eventuellt inte förstått över huvud taget. vad var egentligen poängen med det här? nu sa ulf visst att poängen var att göra en multimedial produktion. isf borde väl inte materialet som man arbetar med bedömas? baaajs.

jag har suttit i photoshop och målat bilder. känns lite ig-varning på det. men det var ju sjukt snygga bilder jag målat, så någon måste ju iaf bli lite imponerad. just nu väntar jag på att min screeninspelning ska komprimeras till quicktime, så jag kan lägga in den i final cut och get my hands a little dirty. fick för övrigt reda på att jag ska till danmark sista helgen i september. niiiiiice. ännu mer nice är att jag totally ignorerar stavningskontrollen som ilsket påpekar att danmark stavas med stor bokstav. i'm so not gonna change. hehehe... busigt.

fred och iphones till alla